Undvik Singe point of Success

Ni som jobbar med IT kanske känner till begreppet single point of failure. Dvs risken med att ett datasystem går ned på grund av att det vilar på en enda nod.

Något som däremot inte talats lika mycket om är det omvända, nämligen single point of success

Mr. McGouch har skrivit en intressant artikel på detta alldeles för underskattade problem.

I den skriver han att många inte tänker på riskerna med fenomenet single point of success att organisationer är  beroende av ett fåtal kunder, leverantörer, datorsystem, samarbetspartners osv. för att lyckas.

Detta är ett problem som jag anser har underskattats i dagens samhälle och techvärld, då många företags verksamhet ligger i händerna på storföretag som Google, Amazon, Microsoft osv. Dagens uppkopplade samhälle bygger väldigt mycket just på single point of success både när det gäller tekniska lösningar men också när det gäller samarbetspartners, leverantörer och kunder.

Det gäller i många branscher idag. Vilket jag har personlig erfarenhet. Som musiker idag är det Spotify som bestämmer vilka nya stjärnor som ska lyckas genom sina spellistor. Startups bygger ofta sin verksamhet på ett fåtal leverantörer såsom Google Cloud och att binda relationer med samarbetspartners eller tillstånd hos olika myndigheter. 

Ta till exempel youtubers eller apputvecklare vars intäkter helt vilar på slutna plattformar såsom YouTube eller App Store. Till exempel var det för några sedan en förändring som gjorde att YouTubers förlorade alla sina reklamintäkter när Google ändrade sina annonsriktlinjer. Apputvecklare kan bli utslängda från App Store av vilken orsak som helst.

Den som vill bygga sitt varumärke som politisk aktiv eller sälja en bok lyckas bäst om de lyckas få gratisreklam i t.ex. TV4 Nyhetsmorgon medan andra måste spendera hutlösa summor på annonsering. Spotifys nya affärsmodell går ut på att de som har tur får betalt genom att ligga på listor medan andra får betala för att marknadsföra sig. Spotify låter de som inte har tur betala de som har tur, precis som ett lotteri.

Samma gäller Google. Rätt SEO kan ge många träffar gratis medan andra måste betala.

Att många företag, synnerhet startupbolag välgång vilar på att företaget får stöd av en stor aktör innebär en risk. Vad händer när aktören ändrar sig?

Det finns olika typer av framgångar

Organisk framgång - Framgång genom word of mouth (kräver att man visat proof of stake)

Betald framgång - stora annonskampanjer  (kräver budget)

Förtroendeframgång - företaget får godtycklig hjälp av större aktör som ger nätverk, exponering, och även ekonomiskt stöd. Kräver socialt kapitalt och rätt tajming samt i många fall att man är fysiskt stationerad där de rätta kontakterna finns dvs storstäder.

Vissa företag rullar på genom materiella anläggningstillgångar som hyrs ut. T.ex. fastighetsbranschen, uthyrning av maskiner

Andra företag vilar på royalty från immateriella anläggningstillgångar, såsom musik, konst, bild, film osv. Nystartade företag är ofta i händerna på algoritmer och inflytelserika Gatekeepers medan mer etablerade aktörer kan ha en rätt säker position då de har trogna individer som letar upp dem själva.

Andra företag vilar på fysisk produktion av materiella ting som ständigt efterfrågas såsom, t.ex. bilar, blöjor, stolar, gräsklippare osv.

Andra producerar tjänster såsom transportföretag, underleverantörer, reparatörer, konsulter osv.

I mitt tycke är det just nystartade aktörer inom just immateriella tillgångar såsom musik, datorprogram, film osv. som är störst beroendeställning till single point of success. Det sociala kapitalet och nätverket spelar ofta en avgörande roll förutom själva artifakten.

Eftersom dagens teknik till en obetydlig kostnad gör det möjligt för alla som vill att skriva och publicera musik, datorprogram osv. vart man än befinner sig blir utbudet övermättat. Därför blir betydelsen av socialt kapital i form av rykte, kontakter, nätverk och även bostadsort avgörande för vart man kommer vidare förutom kvalitén på den faktiska produkten.

Det sades en gång i tiden att Internet skulle demokratisera både lyssnandet och vem som kan skriva, producera och lansera egen musik, egna datorprogram osv.

Men istället har det blivit tvärt om. Behovet av stöd och exponering från de fåtal stora mediekanalerna är idag avgörande. Ryktet är avgörande för en konstnär eller entreprenörs framgång oavsett kvalitén. Och det handlar inte bara om räckvidden på sitt erbjudande. Ofta är bland det första som man ser när man besöker företagshemsidor idag en rubrik med texten "As seen in" och under en rad logotyper för stora medieföretag såsom SVT, Breakit, Expressen, IDG, TV4 osc. Att kunna bädda in ett klipp från ett inslag från tex. TV4 Nyhetsmorgon på hemsidan fungerar som ett slags "certifikat" för en författare, bloggare, föreläsare, musiker, entreprenör är framgångsrik. Inte desto mindre ökar det SEOn på Google när artiklar knyts till företaget.

Eftersom TV-bolagen har krav att inte otillbörligt gynna kommersiella intressen har man numera börjat anonymisera rubriken som tex. "Stroken gav henne en ny syn på livet" eller "Hon vill hjälpa andra med endomotrios"

För min del känn uppmärksamhet i medka som en slags typ av immateriella, outmätbara  statussymboler, som diamantkronorna i entren eller lyxbilen i garaget. 

Samtidigt är bra PR absolut ingen garanti för att företaget är seriöst. Flera gånger har det hänt fall där det efteråt kommit fram att företaget inte alls är så seriöst och att påståenden i t.ex. Nyhetsmorgon är så felaktiga att programmet fått sända en rättelse.

Det gäller ju att den som lyckats få genomslaget också kan palla det stora trycket av exponeringen och gör bra ifrån sig.

Just denna typ kan också innebära att företag måste lägga resurser på projekt endast i syfte att generera PR-värde. Som ett konsultbolag som vid sidan av utvecklar en app för att få rubriker i media.