Den dolda roten till att många med funktionsnedsättning hamnar i ekonomiskt ingenmansland Del II

 Och sen har vi då frågan, vad är hönan eller ägget?

Motivation är en avgörande faktor om personen med AS lyckas eller blir helt paff av en viss uppgift.

Det är till och med så att exakt samma arbetsuppgift kan vid två olika tillfällen nästan ge energi eller vara helt utmattande, beroende på personen känner motivation till uppgiften eller ej.

Så kan det vara för "normala" men det är starkare för dessa.

Och då kommer vi till det jag skulle säga är miljardkronorsfrågan: Måste vi lära dessa personer att kunna anpassa sitt utbud så de matchar efterfrågan fast de inte är motiverade? Personen kan ha höga ambitioner som inte går att infria på grund av dess geografiska, marknadsmässiga och sociala situation? Att det är skillnad på datajobb om det är för t.ex. Spotify eller ett lokalt företag, för att det första är mindre möjligt p.g.a konkurrensen och bostadsorten?

Som du kanske förstår är frågan om hur vi ska hjälpa personer till arbetsmarknaden och vilka ersättningar de borde få rätt till i förhållande till vilka krav minst sagt en mycket komplicerad fråga som nog ligger i högsta svårighetsgraden med "Vem Vill Bli Miljärdär"-tävlingen (som inte hunnit uppfinnas än, men det kommer nog snart..).

Går att på något sätt böja förmågan så den passar in till marknaden? Kanske ska handlaren med de blåa äpplena skaffa karamellfärg och sitta och måla om alla blåa äpplen till gröna äpplen, så folk kommer att köpa hans äpplen? För handlaren innebär det en helt ny kostnad, som de andra handlarna inte har. Han måste köpa in massor av grön karamellfärg, och sedan anställa någon som ska sitta och måla alla äpplena. Sen är frågan förstås om de som handlar där kommer att tycka att det är som ett äkta grönt äpple, eller om smaken blir rätt konstig, och de blir avslöjade att de sitter och målar om alla äpplen för att "passa marknaden".

På samma sätt som det kan bli problematiskt att de måste måla om alla blåa äpplen till gröna är det problematiskt att för mycket tvång försöka påverka arbetsförmågan att bli marknadsmässig, eftersom den då inte stämmer överens med motivationen (jaget) som då reagerar med stress, oro och ångest.

Men om det inte är lämpligt att varken måla om äpplena eller sälja de blåa äpplena, vad gör vi då?

Vi kanske ska sluta marknadsföra dem som "äpplen". Vi kanske ska döpa det till en helt ny fruktsort.

Att försöka tvinga på folket att tro de blåa äpplena är en frukt verkar vara skadlig för både handlaren och marknaden i övrigt eftersom de inte faller dem i smaken.

Säljaren får en idé. Han flyttar 20 mil bort till en annan stad och slår sig ned där. Han sätter in en annons i tidningen att "Här introducerar vi världens första Blåbaner, kom hit imorgon kl. 10 för att få tre gratis".

Plötsligt händer det något. Det blir kaos. Tidningar, Teve och Radio kommer och en massa andra handlare. Det blir liv i luckan. Alla vill smaka. Statsministern kommer med regeringsplanet och ska inför TV direktsända när han tar den första tuggan!

Handlaren blir inte bara en lokal nyhet, utan en världsnyhet. Folk strömmar till, och plötsligt så har han inga äpplen kvar när drömjournalisten från BBC kommer och ska sända live inför världen.

Hur ska han göra nu! Han vill ju visa sitt livsverk!

Jag tror ni fattar grejen. Eftersom just det format som vår arbetsförmåga har inte är efterfrågat måste det "sensationaliseras" för att få någon slags form av respons. I mitt fall handlar det om att vara med i media, skriva böcker, musik osv.  

Ett annat allvarligt problem är att om när man lyckas tas sig igenom nålsögat och lyckas få det samarbetet, placeringen, uppdraget som ger en reell chans att verkligen omsätta kreativiteten till en försörjningsförmåga och då ställt in omgivningen på det (FK, AF mfl) så kan den bli spoilerad på grund av den bristande sociala kompetensen, exekutiva förmågor så de förlorar sin livs chans och hamnar i ett ekonomiskt och socialt limbo då han uppenbarligen visat att han är kapabel att omsätta sin enda kreativa arbetsförmåga till försörjningsförmåga, men spoilerat samarbetet/uppdraget osv. Och straffat ut sig och därför inte kan gå tillbaka till annat, eftersom denne har med befogad rätt intecknat sig hrlt ekonomiskt i sina styrkor.